Do you remember ..

Do you remember ..

When we climbed those rooftops, in the sunrise, and in sunset, drinking sparkling wine,
laughing our lungs out when we stumbled back down the ladder, without being seen,
at least we thought so.

When we cycled those streets of Gothenburg, all those times you waited for me at that bridge, when we stopped in the middle of freezing winter just because I wanted to look at the ice floes letting go following the stream back to the ocean.

Do you remember

When we sat sail and headed for bigger adventures, all those dreams we had.. all those hopes.

Do you remember when I forced you to take morning swims in the ocean with me even thou it was freezing cold, how we played at those children playgrounds, how embarrassed you where when you lent my computer which has this tag saying "I was here and Im queer" in that bar in Scotland.

Do you remember

When I danced naked on the beach and you filmed me and than put music to it..

Do you remember

When you cried the whole night, and there was nothing I could do to make it better.

When we talked whole nights through, just putting out the same words over and over again until they made no sense anymore.

Do you remember all those times Ive called you crying, not able to say anything that makes any sense and still you kept listening and after awhile everything felt better again.

Do you remember

Our last kiss ..

'Cause I do. And I think it was beautiful.

Just tearing my ribcage open

Im sniffing at your scarf, to make the emptiness after you less heavy to brief.

Lets go for a walk in the dark forest, lets just keep on walking in forever never land.

Where are we now, where are you now. Just tearing my ribcage open, putting your whole fist into it, jerking around like it was some kind of jerk competition going on in my belly.

All there was, was my tiny heart beating fast as hell, wanting to jump out in a hurry.

Carrying you all with me in the jump.

I cant see the end of this thing that we started, nor the beginning.

Where does anything start, and how do we know when to finish.

Slamming doors, giving fuck to anyone and anything that matters, don’t

matter.

Laughing in grief. Giggling of happiness,

of love that has not succeeded.

Tumbling faster and faster down that hill of Joy,

Isnt it lovely,

Isn’t it wonderfuuuuul

Let’s not think to much about it

What is Love

Is it just a feeling

What is a Feeling

Is it just a trick in our brain

What is a brain

What is a human being

Who Are You

Let’s just not give a damn.

Confusion Is My Second Name

There is just confusion in my mind
I dont know how to make it stop

Im searching for answers that doesnt exist
Somewhere
Anywhere


I love.

Love is a define word of everything that I feel. So much. And sometimes
I just feel that I would like to just stop.

Stop breathing.
Stop everything
I think that if everything stopped I would be captured in a bubble of trust

So this is how it is to be me.


One more thing about me,
I am terrible bad at saying NO
I just like to give everyone what they need
I just want to be there for everyone that I like

You need a hug?
I give you a hug

You need a cuddle?
Ill give you a cuddle

You need love?
Ill give you love
or confusion

You need a kiss?
I can give you a kiss

I might feel,
this is not right
this is not what I want
but than I think well its not to bad
its ok.

And I transfer myself to the now
and no one else exist in that world
but you and me
and that is very beutiful and lovely
and than I can give you everything that you need
without feeling any doubts that this may not be the
right thing to do
because we are here and now
and we love and its nice
and its beutiful and I just dont want to think
right Now

But
there is always a But
in my alone time
 with only myself to care about
and all of those who I love
and that loves
Me (?)
I feel attached
confused
strangled
scared
disgusted
terrified
sad
bad
strange
like something you would like to throw up
and definitely not look at
ONE
       MORE
                 TIME

I meet you
the other day
standing outside in the rain
you are looking at me with those
beutiful
lovely
eyes
with all that love
seeking
mine

and i just hold my breath
and wish that
i just
could
disappear

but i dont
you and i
are still here
there
in this galaxy
of longing

and you love
and i love

and we feel
and we kiss

and we hope for something
that doesnt exist



Cant you see?
I just want to give you what you want
Hey
is that to much to ask for
is that to bad is it?

Who the fuck am I
just some crazy fool

for Now

Good Bye.

two poems and one sleeping beauty

like the blood we are all aiming for the same goal

kisses of rainbow dust

but still the same

all over again

My world

words are upside down
they have pressed themselves inbetween
somebody elses knees

We wish we where different
anytime sometime
Can't get together
and there will allways be these
strange consequences

Jumping up and down
downwards is allways fast
But we you usually go up
up those high falling stairs 

Stars in your eyes
          I am afraid
                   afraid of leaving
                     afraid of appearing
                        afraid of annoying
                                                   You

Travelers

we are all travelers
finding our ways through space

searching for unreachable stars, glittering universe,
watery eyes, shadows of a half eaten rabbit

we believe in love
in the extended feelings of happiness
such as mum and dad, brother and son

but what if everything you thought where true
everything you wanted to believe was a lie
what if feelings doesn't exist

what if..

You

do not


 exist

Ibland känner jag mig väldigt obekväm i mitt kön.

Ibland känner jag mig väldigt obekväm i mitt kön.

Och det handlar inte om att jag innerst inne skulle vilja vara man.

Det handlar om att jag känner mig obekväm i rollen som Kvinna.

Och allt vad det innebär.

Det handlar om att alltid känna att jag måste hävda mig. Visa att jag är stark,

Att jag kan.

Även fast jag inte är en Man.

Att hela tiden få frågan:

”Klarar du verkligen det där?”

Som fan att jag gör! Annars hade jag väl bett om hjälp!?

Visst, personen i fråga ville säkert bara vara hjälpsam. Men Om jag hade varit en kille, vore sannolikheten att frågan skulle ställas inte lika självklar.. vore den?

Jag känner mig också väldigt obekväm i allt vad mitt kön utsöndrar. Alla de doft essenser som tydligen finns där och som jag inte har fått vara med och välja ut.

Jag var inte med och valde dofter som kåt, villig, liten, söt, omhändertagande(läs-moderlig), feminin, svag, snygg, sexig, etc.

Till saken hör att jag trivs bra, faktiskt mycket bra med min kropp. Jag har kanske lite för stora bröst. Jag ogillar när de hoppar och flänger när jag springer, och jag ogillar bh, så det är komplicerat, men jag skulle inte byta ut dem mot vilken penis i världen.

Det jag ogillar är vad andra registrerar i min kropp. Att jag inte för vara jag.

Att jag är ett vandrande KÖN!

Det är knepigt när en känner att en inte passar in i sin egen könskategori, men ännu mer knepigt när en inte passar in i några andra av samhället skapade grupperingar heller. Typ queer eller liknande.

När det gäller min sexualitet så väljer jag att säga hur klyschigt det än må låta att jag faller för en människa,

Inte ett kön!

Och det handlar inte om att jag vill stå för några politiska värderingar eller någonting sådant. Det är bara så jag känner.

Men eftersom att det trots allt har blivit så att jag umgåtts mestadels i kretsar med bi, homo, trans, queer personer, så har också min inställning till heteronormen blivit som den blivit. Och eftersom att heteronormen även bidragit till att skapa den roll som kvinnan nu har, så gör det ju verkligen inte mer tilldragande.

Jag känner mig obekväm i tanken på att vara tillsammans med en man i en monogam relation därför att det placerar mig mitt i heteronormativitetens ep center! Woho! Happy moment!

En skulle ju kunna tro att detta genast placerade mig i facket för queer - kanske?
Men det blir än mer komplicerat, för om jag nu ändå faller för en människa
som råkar vara Man.
Och eftersom jag av bekvämlighet gärna går klädd i klänning eller kjol, (FEMININT)
är liten och vad folk kallar söt.
Blir jag således med detsamma placerad i facket:
HETEROSEXUELL KVINNA!
(som dessutom är monogam!)

Enligt utsidan är jag Kvinna.

Två par utstående fettklumpar (du kan kalla dem bröst)

En fitta (du kan kalla den framstjärt, eller nej gör för fan inte det, det är kvinnoförnedrande, säg vagina, eller nää.. säg bara Fitta)

Voila det blev en Kvinna!

På insidan.

Är jag

Jag

Marina

Du kan kalla mig

Marina

Tack!