förvirrat

irrar runt, känslorna drar i håret som trasslar runt benen
och äter upp
allting i mina blomkrukor som står i staplar runt dina knän

har du någonsin sett sådana krukor?
det är inte alla som har
sa jag

jag tror att jag är lite mörkrädd
sa jag
blir man det bara så där ibland
kanske
om våren till sommaren när solen aldrig går ner


fast det gör den ju
säger du

och det gör ont
i knän som har krukor omkring sig

ont
gör det ont?
jag vill
vill
inte ha dina krukor


leker du med mig?

känner

ibland
blir det så konstigt

det är svart
ibland
är det mörkt

hur tänker jag
jag vill

vill

inte

hata någon
vara rädd och dum
och liten
och oskuldsfull

vill bara vara någon
som någon
tycker


om

lite
ibland
kanske


tycker du det är konstigt, att känna


nu vet jag vad du menade
och
det gör ont

iblandkanske
jag vill bara gå hem